Ännu ett bevis

På idrottsaktivitet och för mig välkänd person går förbi mig tre gånger medans jag febrilt försöker få ögonkontakt. Personen är kanske väldigt självupptagen. Eller så är jag väldigt osynlig!

Vem är du?

Folk känner inte igen mig. Det kan man väl utnyttja! I en blogg!!

Klart jag blir ledsen ibland, när en person som jag suttit bredvid på en fest och haft trevligt med ser på med mig med tomma ögon i mataffären nästa dag. Öhh, hallå! Ja, vi sågs igår.. Gjorde vi? med fortsatta tomma ögon. Ja, vi satt bredvid varandra, vi talade om trädgårdstomtar. Jaaa, ja, just det.. ögonen ställs in och så ser de mig plötsligt.

Jag undrar vad det är som gör mig osynlig? Tror jag ser typiskt svensk ut, inga utmärkande karaktärsdrag i ansikte eller på kropp, beter mig rätt vanligt. Eller så är jag osedvanligt trist.

Hur som helst, jag är nyfiken också! Brukar ofta få reda på en massa saker och kan pumpa ur folk känslor och upplevelser.

Så nu ska jag spana lite på folk och känslor i allmänhet. Smygfotografera kanske..

Jag tror inte jag blev upptäckt av henne...